Så var första året på Forsbergs – enligt studenterna

Postat: 18.06.18

På sistone har det varit mycket fokus på våra avgångsstudenter – de som nu har tagit examen och är redo för att börja sina jobb som landets bästa kreatörer. Men hur har ettorna haft det under första året och vad ser de fram emot i tvåan? Vi har pratat med en copywriter, en GDR-student och en gamestudent och bjuder på lite längre sommarläsning med deras reflektioner.

Hej Sara Edbom, du har precis gått ut ettan i Grafisk design och reklam. Har du fått några oväntade insikter under året?

Hallå där. Det är ingen bra idé att rucka på basic behov som sömn och mat för att kunna vara i skolan och jobba. Skolan är väldigt krävande psykiskt, fysiskt och socialt. Ibland när det är mycket att göra så är en paus i form av mat och vila det bästa du kan ge dig själv. Self love går före allt. <3

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

En av de sista sakerna vi gjorde i ettan var att medverka i D&AD New blood som är en internationell tävling med olika briefer som unga kreatörer får ta sig an. Jag och Josefine arbetade med en brief från Dropbox paper som gick ut på att använda grafisk design för att engagera människor kring ett ämne vi brann för.

Vi valde att arbeta med härskartekniker inom reklambranschen eftersom vi vill se förändring när vi kommer ut i branschen. Problemet är att arbetsplatser fortfarande har svårt att se och hantera härskartekniker, pga bristande analys och förståelse för att de används som maktmedel mot främst personer i minoritet, så som kvinnor. Insikten låg i att härskartekniker borde vara lika lätt att få bort som att tvätta händerna; därför tog vi fram ett städkit med namnet OBS (Office bullshit) där varje städprodukt representerar en härskarteknik. Detta projekt bevisade för oss att vi kan göra så mycket med grafisk design och att vi alltid ska lita på vår magkänsla i vad vi tycker är en bra idé. Projektet finns på bild överst i inlägget!

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Privatlivet hamnar lite i kläm eftersom det är så himla roligt att vara i skolan och jobba, det finns inte tillräckligt med timmar på ett dygn för allt som är kul.

Vad tänker du kring årskurs 2?

Jag är redo, men jag kommer sakna tvåorna, de har varit så himla fina mot oss i år. </3

Var praktiserade du och hur var det?

Jag var på AWB kommunikationsbyrå vilket var väldigt bra och givande. Det jag gillade var att de har både PR och kreatörer under samma tak, vilket gör att de får ett strategiskt tänk som var toppen. Eftersom de är få kreatörer och inte så stor byrå så kom jag väldigt nära arbetet och fick göra väldigt mycket. Jag hade också turen att hamna mitt i deras mest aktiva period vilket gjorde att det var direkt in i produktion vilket passade mig som gillar högt tempo. Jag ska faktiskt praktisera mer under sommaren men på ACNE istället.

Hej Stina Enberg! Du har precis gått ut första året i Game. Har du fått några oväntade insikter under året?

Då jag, precis som många i min klass, började game art med traditionell målarbakgrund och i princip aldrig jobbat med digitala medier tidigare så är det rätt häftigt att vi hunnit lära oss så otroligt mycket bara på ett år. När man tänker efter så är det ganska ofattbart att vi får lära oss så många saker och fördjupa oss i något som vi alla älskar på heltid!

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

Vi har haft många spelprojekt under året och många har varit lika roliga så det är lite svårt att välja ut något specifikt egentligen. Det enda jag kommer att tänka på är det allra senaste grupprojektet för SGA (Swedish game awards), där jag bland annat var delaktig i level design under 3 veckor. Jag lärde mig att hantera spelmotor som Unity, vilket har varit användbart för mig i alla nästkommande projekt.

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Om det är något som jag inte riktigt är nöjd med så skulle det vara vår vinteruppgift, som var och en skulle arbeta på under vinteruppehållet, jag hade inte samma fokus och jag tror att jag la för lite tid på den helt enkelt. Ju mer man involverar sig, i grupp eller individuellt, så blir det mycket roligare utan tvekan och man gör allting så mycket bättre.

Vad tänker du kring årskurs 2?

För min personliga del så hade jag föredragit att inte ha alltför många grupprojekt, det är förvisso lärorikt och givande, men jag skulle personligen vilja fokusera på egna projekt så att jag kan bygga upp en stark portfolio. Jag tror att det kommer vara fallet under andra året. Det är många av oss som ännu inte kommit ut i praktik och kommer att börja ge oss ut på arbetsmarknaden någon gång nästa år innan vi tar examen. Då gäller det att hinna producera det allra bästa man kan och att försöka nå ut så mycket som möjligt på sociala medier som Artstation etc.

Hej Pontus Wiberg! Du har precis gått ut första året i Copywriter-utbildningen. Har du fått några oväntade insikter under året?

Korrekt. Angående om jag fått några oväntade insikter – både ja och nej. Eftersom jag inte hade några specifika förväntningar, utan istället förväntade mig vad som helst, så blev ingenting egentligen oväntat. Jag tänkte att jag skulle vara öppen för allting, och det har jag och alla andra verkligen varit. Visst har vi lärt oss en god del och fått många nya insikter – men jag personligen skulle inte kalla dom för oväntade.

Berätta gärna om något projekt ni har gjort i skolan som du tyckte var extra roligt!

Vi hade ett bokprojekt med vår oerhört karismatiske lärare Sören Bondeson som byggde på att vi i klassen fick välja varsin bok från bokförlaget Ordfront och göra en marknadsföringskampanj för vald bok. Jag och min eminente klasskamrat Erik Nordström valde Bob Hanssons bok Tankar för dagen – manual för ett snällare liv och byggde upp en tämligen bred marknadsföringskampanj som sedermera bitvis sattes i realiteten till följd av att både Bob och Ordfront gillade idén när vi presenterade den för dom.

Allt är inte guld och gröna skogar osv. Vad gillade du minst?

Har gillat det mesta och har således svårt att peka ut någonting specifikt som varit tråkigt. Men det är klart att vissa grupprojekt har tagit på psyket i sviterna av att man inte kan komma överens. Alla vill i regel fred, men räds inte krig. Men med facit i hand, även om man inte gillat stunderna då man kört fast så är det i efterhand härligt att kunna se på det genom ett annat fönster – att alla verkligen tror på sin idé och vill göra ett så bra arbete som möjligt. Då är det viktigt att ha högt i tak och våga agera om någonting är snett.

Vad tänker du kring årskurs 2?

Att det kommer gå fort, förmodligen fortare än första året. Allt vi lärt oss i ettan kommer vi nu alltmer sätta i praktiken samtidigt som vi lär oss nya saker och utvecklar vår repertoar. Vidare kommer det naturligtvis bli svinroligt att träffa alla nya ettor och all den potential som finns där.

Var praktiserade du och hur var det?

Jag praktiserade på bokförlaget Ordfront. Det var bra. Jag tänkte att jag skulle testa på att praktisera på ett bokförlag i ettan och vidare en byrå i tvåan så jag har testat på de två saker jag varit mest nyfiken på. Ordfront var varierande. Fick skriva en del texter åt både Ordfront och Galago samtidigt som jag läste en del manus och jobbade en del med just Bob Hansson och Sven Wollter som nyligen släppt sin debutroman.

Med det här tar bloggen lite sommarlov och är tillbaka i augusti. Så länge får du gärna följa oss på Instagram, där kommer det dyka upp lite inspiration till dina stunder i hängmattan. Ha en skön sommar!

Copylegenden Lars Falk om böcker, reklambranschen & smarta skrivtips

Postat: 13.06.18

Den legendariska copywritern Lars Falk har varit verksam i reklambranschen och som kreatör ända sedan den kreativa revolutionen i mitten på 60-talet och är nu aktuell med två böcker. Vi har pratat med honom om konsten att vara kreativ på beställning och om hans långa och framgångsrika karriär.

– Jag bloggar regelbundet om kommunikation på Bara Ord. Det är en bra skola för den som vill ta sig in i yrket. Läs ett par varje kväll. Då vet du snart allt som jag vet och velat berätta om, säger Lars.

Han har jobbat på legendariska byråer som Falk & Partners och Falk & Pihl, vunnit ett tiotal guldägg, varit med och startat Bokförlaget Atlantis och blivit invald i Platinaakademin. Idag är han främst verksam som författare med 16 böcker bakom sig. De flesta handlar om reklam, kommunikation och copywriting, t ex Ord till salu, Skrivbok och Slutsåld men han har även skrivit böcker om mat.

Amazing copy kräver amazing skills

Copywriting är ett yrke utan exakt kunskap, där man måste öva upp en blick för vad som funkar och inte. Det är mycket fingertoppkänsla och erfarenhet bakom de bästa reklamkampanjerna vi ser på stan. Så vad kännetecknar en riktigt skicklig copywriter? Lars svarar:

– En skicklig copywriter är en allmänintresserad historieberättare och nyfiken humanist. En person som kan skriva långt och sedan korta ner det. Som hittar det intressanta även i det lilla. Det gäller också att våga lägga till av sig själv och inte tänka så mycket på hur man skriver som på vad läsaren ska få ut av det. Den skickliga copywritern respekterar läsaren, vågar utmana, skriver inte på näsan. Har sinne för affärer. Kan spåra en affärsidé medan den fortfarande bara är planlagda teorier.

Alla kör fast emellanåt, och då kan det kännas ganska hopplöst att försöka tvinga fram någonting klurigt, smart och superkreativt. Men inspirationen kommer tillbaka när man jobbar och anstränger sig ordentligt, enligt Lars.

– Den kommer när man utsätter sig för krav – från andra och sig själv. Däremot är det viktigt att vid sidan om läsa mycket, se mycket (film t ex), träffa många; prata om stort och smått. Vara med sin tid och diskutera den. Betrakta sin samtid, sina medmänniskor: hur gör de, vad säger de, vad menar de när de säger så, och gör så?

Det finns för– och nackdelar med alla yrken. Något av det roligaste med att vara verksam inom reklambranschen har för Lars varit att bidra till ett företags utveckling, men också idéskapande.

– Två personer i ett tomt rum som är tvungna att hitta det ingen annan hittat tidigare. Utmaningen. Och det sämsta med yrket är alla reklamköpare som inte förstår värdet av kreativitet och kommunikation. Som inte vågar lämna ifrån sig ansvar, tid och pengar. All dålig reklam som svärtar ner reklamens anseende som helhet. Branschens tystnad. Bristande självkänsla, säger han.

Den kreativa revolutionen i backspegeln och framtiden

Lars är aktuell med två böcker. Den ena har vi skrivit om tidigare här, Din text. Den handlar om att tänka rätt innan man börjar öva på att skriva. Lars beskriver boken som den allra första man bör läsa.

– Den handlar om att förstå kommunikationskonstens innersta: att allt handlar om att bli sedd, hörd och tagen på allvar. Om att berätta. Se det intressanta även i det lilla. Göra det lilla stort, säger han om boken.

Den andra boken som är på gång heter Öga mot öga – med den kreativa revolutionen. Det är en direktrapport från fronten när reklamen blev kreativ på 60-talet. Vad hände, varför, vad blev resultatet och vad har det att göra med dagens reklam? Boken beskrivs som något som kommer i rätt tid och för kommande generationer att inspireras av.

– Det är en bok om värdet av kreativitet istället för smarta påhitt. Det är det enda som kan hindra framtida robotar från att helt ta över denna gigantiska marknad. Tänk en framtid när allt är slätstruket pladder. Då blir reklam ett tinnitus vi inte kan bli av med. Bara ängsliga utövare av dagens slätstrukna reklam vill se boken som en historiebok. Kanske kan den skapa debatt: ”Var det bättre förr?” Den som ser jobben från den tiden vet. Och får sig en rejäl tankeställare, säger Lars.

Boken innehåller även de bästa reklamjobben från tiden 1964-94 – då inträffade nästa revolutionära fas, nämligen Informationsåldern. Boken kommer ut i höst och är skriven av Lars Falk och Claes Bergquist samt formgiven av Kurt Lundkvist.

Vill du skriva? Tänk såhär!

Har du blivit sugen på att prova på copywriting? Lars har några råd på vägen – t ex att börja med att hitta din skrivande talang. Den finns hos de flesta, menar han, men måste övas upp. Utan den är allt meningslöst.

– Tänk sedan efter om du har ”sinne för affärer”. Copywriting är till syvende och sist inte en verksamhet som går ut på att vitsa, snitsa och ha kul. Det är djupt allvar som gäller. Man måste gilla att ”sälja”, att hitta argumenten som biter. Och inte minst idén som blottlägger den affär som kunden ännu bara pratar om och har nerskriven i teoretiska dokument. En kreatör, menar jag, är en person med dubbeltalangen: affärssinne och artistisk talang. Som kan få affären att synas, förstås, beröra och därför kanske locka till köp alternativt prövning.

Ett annat gott råd är att börja i liten skala. Det är precis lika viktigt att hitta idén och texten till ett pyttelitet företag som ett multinationellt.

– Pröva med ”farsans företag” eller en grannes eller en affär du gillar att handla i. Låtsas att de ska ha en annons i lokalbladet, avslutar Lars.

Forsbergs skola har copywriter-utbildningar på distans, kvällskurser och en tvåårig dagskola på Södermalm i Stockholm. Något för dig?

Årets Pelle Lindberg-pristagare vill öka förståelsen för dyslexi – med hjälp av design

Postat: 06.06.18

Under avgångsstudenternas examen förra veckan utsågs vinnarna av det årliga Pelle Lindberg-stipendiet. I år gick det till Grafisk design och reklam-studenterna Sara Ahlström och Fanny Laubscher för sitt arbete med att öka förståelsen för dyslexi – med hjälp av text och typografi.

Fanny och Sara fick årets stipendium med följande motivering: ”Pelle Lindberg-stipendiet går till ett examensprojekt som med sin konstnärliga galenskap och visuella känslighet visar omvärlden hur det verkligen känns. Grattis Sara och Fanny!”

– Det är fantastiskt roligt! Vi har nog inte riktigt fattat att det var vi som fick det, säger Fanny och Sara.

Duon började arbeta med dyslexi som tema i ett fanzine-projekt för drygt ett år sedan, då de skapade ett fanzine som med hjälp av struktur på papper och typografi ville visa läsaren hur det är att ha dyslexi. I sitt examensprojekt nu i vår valde de att fortsätta jobba med samma tema. Anledningen var att både Sara och Fanny själva har dyslexi och gick igenom hela grundskolan utan att någon uppmärksammade dem på det.

– Det resulterade i många ifrågasättanden av sig själv. Många tankespöken om varför man inte klarar av det som klasskamraterna och andra i omgivningen kunde per automatik. Det sätter sina spår i självbilden, säger Fanny.

Examensprojektet om att leva med dyslexi

Fanny och Sara är överens om att debatten kring dyslexi har blivit bättre sedan de gick i skolan och idag vet de flesta vad det betyder – men inte hur det känns. För hur ska någon som aldrig upplevt hur ansträngande och frustrerande en text kan te sig kunna förstå det? I sitt examensprojekt ville de förändra det här.

– Med tanke på hur omöjligt det är för någon att läsa sig till hur dyslexi känns bestämde vi oss för att försöka få den som inte har upplevt lässvårigheter att få ta del av känslan. Då dyslexi handlar om text visste vi direkt att det måste vara ett textbaserat projekt. Att göra det i bokformat kändes helt rätt då det är i böcker som större texter samlas. Vi gjorde intervjuer med dyslektiker och började testa oss fram utifrån texterna vi fick därifrån.

De testade att göra bokstavsavstånden för tajta eller alldeles för glesa och att förändra textens riktning. De ville fortfarande att texterna skulle vara läsbara, eftersom innehållet i intervjuerna var så pass fina och öppna. Däremot är det klurigt att lista ut hur man läser dem. På examensutställningen visade de affischer i form av utdrag ur boken de har skapat, OCH heter den. Responsen blev överväldigande – många blev tagna och fick en aha-upplevelse, andra blev lyriska över sättet att visualisera svårigheterna genom en ”konstig” layout.

– Vi klädde in väggen samt golvet med våra posters så att betraktaren kunde gå in och omge sig av dyslektikers upplevelser. Layouten skapade vi utifrån den text som avbildats. Målet har hela tiden varit att göra det krångligare eller lyfta en känsla, samtidigt som vi vill förmedla något intressant rent visuellt. På så sätt blir läsaren lockad att fortsätta, säger Sara.

Dyslexiprojektets framtid

Nu ska de försöka nå ut till fler. Konkreta önskemål är att dyslexi kommer upp som ämne i lärarutbildningen på lärarhögskolorna, så att det kan upptäckas tidigt. De vill se ökad förståelse hos klasskamrater och lärare och ökad kännedom om rättigheter hos dyslektiker och föräldrar. Att de förstår vilka hjälpmedel som finns och att det inte är fusk, utan ett sätt för en dyslektiker att hamna på samma utgångsläge som en automatiserad person.

– Cirka 20 procent av befolkningen har läs- och skrivsvårigheter men bara 5-8% har det pga dyslexi. Att då placera alla med dessa svårigheter i ett eget rum, frånkopplat den egna skolklassen, är helt orimligt. En dyslektiker behöver helt annan hjälp än någon med t ex koncentrationssvårigheter, säger Fanny.

Målet är att ge ut boken OCH (vars sprillans nya instagram-konto du hittar här). Helst i två olika versioner – en för det offentliga rummet, arbetsplatser och skolor och en för hemmabruk. Detta för att boken idag inte är bunden, ett medvetet val för att ytterligare öka kraven på läsaren. På arbetsplatser och i skolan skulle det dock förmodligen inte funka eftersom sidor skulle försvinna och boken tunnas ut.

– Vi vill se en acceptans och tålamod när någon behöver extra tid eller hjälpmedel för att läsa eller skriva. Att stressa på gör det bara värre. Dyslexi har inget med intelligens att göra. Underminera aldrig en person utifrån förmågan att läsa eller stava. De personer som inte kan gå samma väg som normen är inte sämre än någon annan. Men deras väg kan bli rakare och självbilden mer självsäker med en förstående och kunnig omgivning. Vi hoppas att folk ska se detta tack vare vår bok, avslutar Sara och Fanny. 

PS. Visst följer du skolan på Instagram och Facebook? Om inte så är det dags nu!

Klara Lindberg om arbetsproverna: ”Jag vill bli överraskad av modiga idéer!”

Postat: 04.06.18

För den som vill gå någon av våra tvååriga heltidsutbildningar i Stockholm med start i höst är 10 juni sista dagen att söka. Och det är inte så läskigt som det kan låta med arbetsprover. Det gäller bara att våga vara kreativ. Klara Lindberg är art director bosatt i New York och gick ut Forsbergs för prick tio år sen. Hon är med och bedömer årets arbetsprover för vår utbildning i Grafisk design och reklam, men tipsen funkar lika bra för Copywriter-utbildningen. Vi bad henne om lite tips!

– Det viktigaste för mig när jag tittar på arbetsprover är inte att de ska efterlikna verkligheten eller branschen så mycket som möjligt, utan jag uppskattar mer att bli överraskad av modiga idéer och kreativa lösningar!

Klara berättar att de personer från branschen som tar ställning till ansökningarna inte letar efter någon som kan allt – då finns det ju ingen anledning att gå en utbildning. Det viktigaste är alltså inte att kunna programmen fläckfritt eller ha perfekt grammatik, utan att det finns en nyfikenhet och ett intresse för att lära sig mer.

– Glöm inte heller att ha kul när du jobbar. Det låter klyschigt, men det syns när någon haft roligt när de har löst uppgifterna. Det finns ingen anledning att gissa sig till vad vi ska gilla, så släpp pressen och skapa det som gör att du går igång och blir inspirerad!

Våga söka – vad är det värsta som kan hända?

Klara vill uppmana alla som är sugna på att prova att söka till skolan. Det finns några baskunskaper som står listade i ansökan, men det är inte mycket (och det mesta går också att ta ikapp).

– Jag tycker verkligen att man ska söka, vad är det värsta som kan hända? Och framförallt tittar vi på din kreativa förmåga och din potential att utvecklas.Vi tittar på styrkor och svagheter och strävar efter att ta in de personer som har mest talang. Men vi tar också hänsyn till personligheter och hur de sökande kan fungera i en grupp. Vi vill få en så bra mix som möjligt i en klass, så att det blir en dynamisk miljö.

Det roligaste med att gå på Forsbergs, enligt Klara, var klassen. Det var en brokig blandning av olika erfarenheter och åldrar, men det de hade gemensamt var att de brann för att jobba med något kreativt inom design och reklam.

– Bara att se hur andra löst samma uppgift eller i grupparbeten komma fram till lösningar tillsammans lärde mig väldigt mycket. Eftersom alla hade olika bakgrunder var vissa nördar i t ex programmet After Effects medan andra var sjukt duktiga på typografi. Det gjorde att vi ofta hjälpte och lärde av varandra. Tillsammans gick vi igenom två intensiva år av blodigt allvar och flamsiga kvällar som utgjorde starten på vårt yrkesliv och ett obetalbart kontaktnät, avslutar Klara.

Så kan arbetsproverna se ut

Här hittar du några exempel på vilka arbetsprover det går att välja på i år.

Copywriting:

Du är en världsstjärna och nu är det dags att lansera en egen doft/parfym. Döp produkten och hitta gärna på en förpackning. Beskriv doften och skissa på en kampanj i valfria medier.

Skriv baksidestexten till dina memoarer som ges ut om 50 år.

Grafisk design och reklam:

Gör ett självporträtt i form av en serie. Teckna minst tre serierutor.

Skapa ett nytt klädmärke med fokus på miljö och återvinning. Döp företaget. Formge logotypen och visa gärna hur en kollektion, eller delar av den, kan komma att se ut.

Läs mer och ansök här till Copywriting och här till Grafisk design och reklam. Vet du inte vilken utbildning som passar dig? Här reder vi ut begreppen.

Psst! Du som hellre vill söka några av våra Game-utbildningar – läs gärna vår intervju med före detta game-studenten Tomas Lundberg, som också ger lugnande besked om arbetsproverna. Du hittar den här.

 

Tomas Lundgren: ”Jag gillar spel som har personlighet och är autentiska”

Postat: 01.06.18

Tomas Lundgren har gått vår tvååriga spelutbildning i Game design och är redan ute och jobbar i spelbranschen. Vi har pratat med honom om utbildningen, framtiden och att skapa spel. Och så lugnar han nerverna på alla som funderar på att söka till hösten och oroar sig över arbetsproverna.

– Jag hade väldigt roligt när jag studerade Game design på Forsbergs Skola och jag fick testa på väldigt många olika aspekter av spelutveckling. Jag lärde mig mycket och fick en bred och varierad utbildning. Många av höjdpunkterna var när vi hade kurser med gästlärare från spelindustrin, som t ex när Christiaan Jones – som jobbat på Alien: Isolation – hade en level design-kurs med oss, eller när vi gjorde brädspel under en design-kurs med Erik Wonnevi, säger Tomas.

Tomas är 29 år och uppvuxen på en bondgård i en stillsam by i Västernorrland. Numera bor han i Stockholm sedan sju år tillbaka och har precis tagit sina första steg in i spelindustrin. När jag ber honom om tips till de som nu funderar på att söka någon av våra Game-utbildningar till hösten kommer han med lugnande besked.

– Visa vad du kan helt enkelt, och om du är extra intresserad av en särskild inriktning eller område inom spelutveckling så bör det framhävas i dina arbetsprover. Gör din grej! Det är inget bindande avtal att söka. Om du har möjlighet så rekommenderar jag starkt att gå på ett av Forsbergs Game Jams (läs mer om det här!). Är man nybörjare kommer man kunna sätta sig in i arbetet med ett par introducerande kurser i början av utbildningen. Något jag gillar särskilt med Forsbergs Game-utbildning är att det är mycket learning by doing. Man gör många spel under utbildningen helt enkelt, säger han. Exempel på årets arbetsprover hittar du längst ner i inlägget!

Favoritspel och egna spel 

Tomas själv gillar spel som har en personlighet och är autentiska. De får dessutom gärna vara lite utmanande och få en att behöva tänka efter för att kunna ta sig framåt i spelet. Bland favoriterna nämner han Limbo, Inside, FTL, Nuclear Throne, XCOM 2, Hotline Miami och GoNNer. Intresset började tidigt, berättar han.

– Mitt intresse för spel började när jag var ungefär 5-6 år gammal och spelade på mina föräldrar’s NES (Nintendo Entertainment System) och windows 95 PC. När jag inte spelade spel så lekte jag lekar på bondgården och i skogen som väldigt ofta var inspirerade av spel (t ex Castlevania) eller så satt jag och ritade och skissade på mina egna banor, bossar, fiender, vapen och spelarkaraktärer till spel. Det dröjde nästan 20 år innan jag insåg att det faktiskt var möjligt att jobba med spel och vågade satsa på att göra spelutveckling till mitt yrke.

Det roligaste med spelutveckling är att arbeta mot ett gemensamt mål tillsammans med likasinnade och passionerade individer, tycker Tomas. Han berättar också om sitt första betalda jobb inom spelindustrin, ett webbläsar-spel som han utvecklade tillsammans med sin vän Samuel Modig och som syns högst upp i den här artikeln.

– När vi jobbade med det drev vi i stort sett vår egen spelstudio en kortare tid och det var väldigt lärorikt och roligt. Spelet heter KIDS. Man kan läsa mer om det här och den som vill spela kan besöka den här sajten på sin mobiltelefon eller dator. Spelet är ungefär 3-5 minuter långt, säger Tomas.

Ibland går det inte som man tänkt sig heller, men det kan också bli en lärdom. Det hände Tomas inför hans examensprojekt på Forsbergs. Han tänkte inte efter hur mycket jobb han tog på sig, och det slutade med att det inte blev riktigt som han föreställt sig.

– Det blev en smärtsam men väldigt värdefull och minnesvärd lärdom och påminnelse om hur viktigt det är att planera, tidsestimera och se till att inte ta på sig orimligt mycket jobb utan ser till att det man tar sig an är genomförbart och rimligt.

Spelbranschen och livet nu och i framtiden

Idag praktiserar Tomas som QA (quality assurance) på Fatshark i Stockholm och jobbar med Vermintide 2 till PC, PS4 och XB1.

– Det är SÅ häftigt att jobba med alla begåvade utvecklare här på Fatshark, och att dessutom få arbeta med ett spel som jag själv tycker om! Releasen av Vermintide 2 gick väldigt bra och över 1 miljon exemplar såldes på mindre än en månad, men arbetet tar inte slut för det! Just nu arbetar vi för fullt med DLC’s (nya banor, t ex), patchar, buggfixar och vi ska snart släppa spelet till Playstation 4 och Xbox One.  Det är en väldigt spännande tid för att hålla på med spelutveckling och jag ser fram emot de utmaningar och möjligheter som framtidens teknologi möjliggör, avslutar Tomas.

Apropå arbetsproverna

Arbetsproverna för att söka till heltidsutbildningarna är inte så svåra eller läskiga som man kanske kan tro. Det viktigaste är att du vågar vara kreativ! Här visar vi några exempel på hur det kan se ut ut för att avdramatisera.

Ett av arbetsproverna du kan välja på när du söker Game Art i år: 

Ett av arbetsproverna att välja på när du söker Game Design i år:

”Take an ordinary thing or activity and make it into a game. You can use the item as the board or player piece. Why not make a game that can be played on youtube? Maybe you have a way to make the morning commute into a game as well? Go wild, find new ways of including game components and mechanics in our ordinary lives.”

Vill du också skapa spel? Sök senast 10 juni till våra heltidsutbildningar i Game: Game Art eller Game Design.